Tungviktaren i klassen har blivit 17% lättare.

//Tungviktaren i klassen har blivit 17% lättare.

NVI 3000 – ny skorsten på marknaden

Tungviktaren i klassen har blivit 17% lättare

NVI lanserar en ny skorsten med en mindre diameter än tidigare.
Vad innebär det i praktiken. Petri Tuomela reder ut begreppen.
I Sverige har 150 mm varit en allmänt använd diameter för rökkanaler
i många år. Det är lätt att tro att det kanske är en av de stora aktörerna
på marknaden, Nibe eller NVI, som började med just 150 mm som
diameter, men historien går faktiskt mycket längre bak än så.
En gång i tiden så värmdes de flesta svenska småhus upp av oljepannor. Fram på
80-talet fanns det dessutom krav i byggreglerna på att villor skulle kunna värmas upp
med ”inhemskt bränsle” i händelse av kris eller energibrist, utöver oljeeldningen. Kravet
infördes efter den första oljekrisen i början av 70-talet. Fram till dess hade oljan varit
billig och brännarna som drev oljepannorna relativt ineffektiva. Miljön var inte på agendan
på samma sätt som idag och så länge oljan var billig så spelade det inte så stor roll hur
mycket olja som gick åt. En oljepanna med en låg verkningsgrad skapar mycket sot och
mycket rökgaser. Oljepannorna sotades tre gånger per år på den tiden, och en normal
villapanna hade en effekt på ca 15-25 kW. Det kan man jämföra med en vedkamin som i
allmänhet ligger mellan 5-8 kW i normalfallet och som sotas var tredje till var fjärde år.
För att förstå hur skorstenar utvecklats så måste vi gå tillbaka drygt 60 år i tiden, till
50-talet. Då började man experimentera med enklare typer av metallskorstenar av plåt.
Ofta oisolerade plåtrör som drogs ut genom fasaden på t ex en verkstadsbyggnad.
Under 60-talet växte oljeeldningen som värmekälla och marknaden efterlyste enklare
skorstenslösningar än att mura skorstensstockar av tegel – som tog plats och tid och
blev dyrt. De tidiga stålskorstenarna som kom fram byggdes av rosttrögt stål, s.k. Corténstål,
som isolerades på plats. Redan på 50-talet hade man använt 6-tums rör för plåtrören,
vilket motsvarar 150 mm. Det fortsatte man med nu när man började installera stålskorstenar.
150-röret motsvarar nämligen i allt väsentligt en murad halvstenskanal, och
halvstenskanalen var en beprövad konstruktion som gick tillbaka ända till 1700-talets slut
då separata halvstenskanaler började muras till dåtidens nymodighet kakelugnarna.
Om vi flyttar fram fokus till nutid, så ställer vi hårda krav på våra eldstäder idag. Det är
krav på miljöprestanda, effektivitet, verkningsgrad och design. Dagens hus är välisolerade
och kräver inte så höga effektuttag från eldstaden, som i första hand är en källa för
trivsel, inte uppvärmning. Att då som NVI gör nu, att lansera en skorsten med 17 %
mindre diameter (125 mm) istället för den gamla trotjänaren 150 mm, att användas till
vedkaminer med 80 % verkningsgrad och 4-5 gånger mindre effektuttag än 70-talets
kombipannor där man eldade ved med kanske 40 % är i allra högsta grad inte bara en
logisk och modern anpassning. Den tar mindre plats, är lättare, gör av med mindre
isolering, mindre stål och därmed är mer klimateffektiv vid tillverkningen. Detta är en
skorsten som kommer att fungera utmärkt med det stora flertalet av de eldstäder som
idag säljs på den svenska marknaden.

Petri Tuomela

Petri Tuomela är skorstensfejarmästare i Stockholm. Han har skrivit 6 st fackböcker om eldstadsbrandskydd,
besiktningar, brandskyddskontroller och installationsteknik. Han har tidigare varit
ordförande för svensk skorstensstandardisering på EU-nivå och är utbildningsansvarig för
Certifierad Eldstadsinstallatör.

By |2020-10-19T11:16:49+00:00oktober 19th, 2020|Nyheter|Kommentarer inaktiverade för Tungviktaren i klassen har blivit 17% lättare.